Startsida
Aktuellt
Långturer
Om mig
Kontakt
Dagbok
Bilder
Om turen
Svalbard
Teamet
Tack till

2011-04-21 Verlegenhuken
Jag vaknade av att Ronja tyckte det var för varmt i tältet och ville ut. Tältet badade i solsken. Jag började så saktliga packa ihop allt och lasta pulkorna på skoterkälken för transport de sista milen upp till nordspetsen. Hela fiskegänget var sugna på att följa med till Verlegenhuken.
Det hann bli eftermiddag innan vi kom iväg. Ju längre norrut vi kom desto mer tilltog vinden. Nordpunken, Verlegenhuken ligger helt exponerat, vinden var bitande hård och drog upp ett rykande snödrev. Skotrarna for söderut. Där stod jag, vid ett orangefärgat monument, norr om 80 breddgraden och lite drygt 100 mil från Nordpolen. I den stunden fanns nog ingen människa mellan mig och npolen, bara is och vatten.
I den hårda blåsten fanns ingen tid att stå och ta in stunden, här gällde det att komma iväg innan man var en isstaty. Hundarna fick på sig sina selar och spändes in i pulkan. Jag fick på mig skidor, ryggsäck och spändes in i pulkan. Vi började röra på oss, Bris tyckte hundskackeln var lite skrämmande först, han är van att gå i hundspann, inte med pulka. Men snabbt kom gänget in i dragandet.
Vindstruten på jackan var ett måste, där inne hade jag det riktigt bra! Efter ett par timmars skidande kom vi i skydd för den bitande östan. Vi gick nära havet där isflaken låg och guppade.
Känns helt underbart att vara på väg, ute i en enorm vildmark tillsammans med två fyrfota vänner. Fri som en fågel!

Föregående Senaste Nästa



Verlegenhuken


Se min position
Svenska  |  English