 |
|
|
2005-10-21 En följeslagare
Igår vaknade jag till att regnet körde trumsolo mot tältduken. Det passade bra med en vilodag så jag låg kvar i den varma sköna sovsäcken. På eftermiddagen fick jag göra en liten räddningsaktion för ryggsäcken med innehåll (kamera, telefon mm) då en större insjö höll på att bildas i absiden. Utrustningen fick flytta in i innertältet, vilket höll sig torrt trots allt vatten.
Idag vandrade vi vidare. Först karta och kompass rakt genom skogen och sedan längs små skogsbilvägar. Efter en stunds vandring mötte jag en man som höll på att sela sin arbetshäst, de skulle ut i skogen och dra timmer. Någon kilometer senare dök plötsligt en hund upp. Den blev blixtförälskad i Ronja och Sälka och bestämde sig för att följa med till Lindesnes. Ingen ägare syntes till och vad jag än sa så hade den inga planer på att gå hem. Jag träffade några jägare och frågade om de visste vems hunden var, men de hade ingen aning. När vi åt lunch satte "hunden" sig en bit bort och tittade på.
På eftermiddagen mörknade himlen och det började regna. Efter en stunds letande hittade jag en tältplats, utan risk för insjöbildning i absiden. När jag gick och hämtade vatten upptäckte jag att det låg ett fint litet vindskydd på andra sidan den kulle som tältet stod på. Brukar tydligen vara folk här ute i skogen.
Regnandet tilltog och "hunden" satt utanför tältet och gnydde. Jag tyckte synd om den tunnpälsade lilla varelsen som nu befann sig ca 14 kilometer från den plats där vi först träffade den. Min förhoppning var att han skulle ta sitt förnuft till fånga och springa hem. Senare under natten vaknade jag och märkte att vår fyrbenta vän flyttat in i absiden. Det såg absolut inte ut som att han tänkte gå hem!
Väder: mulet-regn, ca 5°C
Dagsetapp: 21 km
Föregående Senaste Nästa
|
|
 |
Vår nya bekantskap som flyttat in i absiden
|
|
