Startsida
Aktuellt
Långturer
Om mig
Kontakt
Dagbok
Bilder
Om turen
Utrustning
Teamet
Tack till

2005-09-23 Livet är fyllt av överraskningar!
Igår kom vi allt närmare civilisationen. Jag fascinerades över den relativt orörda naturen med hedmarker, småsjöar och stora skogsområden trots närheten till Göteborg. Vi passerade förbi Lindome och Mölndal, mötte några joggare och en skolklass på utflykt. Förutom att det bitvis var lite mer folk än normalt längs leden så var det enda som avslöjade närheten till en stor stad det ständiga ljudet från vältrafikerade motorvägar. På kvällen slog jag upp tältet på en udde vid Stora Delsjön.
När jag slog på mobilen på kvällskvisten fanns ett meddelande från Patrik och Martin, Väckarklockan i P4 Jämtland. De ville komma i kontakt med mig inför morgondagens lilla lägesrapport, vi brukar pratas vid ca varannan vecka. Jag slog Patrik en signal och han undrade var jag var och om en lägesrapport lite efter kl 08.00 imorgon var OK. Därefter följde några telefonsamtal till familjen och lite pyssel i tältet. Ute var det mörkt. Plötsligt hörde både hundarna och jag hur grenar knäcktes i närheten. Det blev tyst och jag tänkte inte mer på det. Så hördes två röster som närmade sig tältet. Man vet aldrig vem det kan vara som rör sig där ute, jag hoppades att de inte såg tältet och snart skulle försvinna. Men de kom allt närmare och jag började lyssna på konversationen:
"Vi har inte sett till någon tjej, däremot står här ett rött televerkstält"
"Ser ut att vara tillverkat av ett jämtlänskt företag..."
Det var en väldigt märklig dialog och dialekten var inte göteborska. Tanken som slog mig var så vansinnig att den knappast var trolig, men det lät verkligen som Patrik och Martin. Jag blixade upp tältet och där stod de i mörkret med mikrofon och hörlurar. Jag trodde inte mina ögon. Det var som sagt mörkt ute, tältet stod ganska gömt, jag har varit på tur i 8 månader och så dyker Patrik och Martin upp utanför tältet. Sanslöst! Jag hade visserligen på skämt sagt till dem förra gången vi pratades vid att jag tyckte de kunde komma ner och vandra lite, men att de verkligen skulle dyka upp... De avslöjade att det inte hade varit helt lätt att spåra oss, jag hade ju inte direkt beskrivit var jag fanns, däremot hade en joggare sett tältet och hjälpt dem i sökandet. Det blev en rolig stund när jag försökte smälta att de verkligen var här och de gjorde en intervju inför morgondagens program. Tyvärr skippade de tältning och vandring och tog sig tillbaka till hotellet senare på kvällen.
Gårdagens oväntade och otroligt roliga överraskningsbesök låg kvar i luften även idag ,jag gick och småskrattade åt det hela, grundlurad men väldigt imponerad över idén, planerandet och genomförandet. Och allt detta för att överraska lilla mig, helt ooootroligt!
Ridande polis, orienterande skolbarn, joggare och barnvagnar, morgonens vandring var full med folk. På eftermiddagen mötte jag upp med Alexandra och hunden Heidi i Jonsered, vi ska få sällskap under helgen!

Föregående Senaste Nästa



Patrik och Martin på överraskningsbesök